Förändringscoachning och Utvecklingscoachning

Det är lätt hänt att det blir flummigt, eller i varje fall diffust, när man pratar om coachning. Men jag gör ett försök.

Eftersom jag är ingenjör börjar jag med en definition: coachning är ett samarbete mellan coach och klient, en relation som skapas i ett strukturerat forum där klienten formulerar tankar, resonerar kring idéer och får möjlighet att utvecklas vidare i en kreativ och tankeväckande process.

Coachen är en lyhörd samtalspartner som för tankarna och funderingarna framåt. En duktig coach använder olika modeller och verktyg – frågor, uppmärksamhet, närvaro, distans – men kanske framför allt sin personlighet för att skapa förutsättningar för att katalysera klientens personliga utveckling.

OK, det är inte den mest välslipade av formuleringar, men det kommer.

Jag ser det som att det finns två huvuddrag: förändringscoachning och utvecklingscoachning.

FörändringscoachningFörändringscoachning handlar om något konkret, något som är påtagligt och i nuet. Det kan vara att hantera en omorganisation, en ny tjänst eller roll i arbetet, en önskad (eller oönskad) förändring – kort sagt något som ”ska fixas” och med en tydlig målformulering.

Utvecklingscoachning är mer som ett slags löpande underhåll med ett mer abstrakt eller långsiktigt mål. Coachsamtalet är en plats att reflektera, strukturera och formulera tankar och få perspektiv – men inte nödvändigtvis kopplat till en specifik situation eller utmaning.

Ofta börjar man i Förändringscoachning, med en konkret fråga och tydlig målsättning. När målet är uppnått kan man antingen vara nöjd med det, eller så övergår coachningen till Utvecklingscoachning.

För att Utvecklingscoachning ska fungera måste det finnas ett starkt förtroende mellan klient och coach.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *